Kulturmiljöplan för Hässleholms stad
Kulturmiljöplanen ska hjälpa oss att bevara, utveckla och synliggöra de kulturmiljöer som präglar Hässleholms stad. Den är inte juridiskt bindande, men fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag i samhällsplaneringen och säkerställer att kulturhistoriska värden tas tillvara vid bygglov, detaljplanering och översiktsplanering.
Reviderad kulturmiljöplan
Kulturmiljöplanen som togs fram 2021, har reviderats våren 2026. Revideringen görs med anledning av förändrade lagkrav i plan‑ och bygglagen, där kommunerna från 1 december 2025 ska redovisa vilka byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som bedöms som särskilt värdefulla samt vilken hänsyn som krävs för att bevara dessa värden.
Den uppdaterade planen stärker kommunens långsiktiga arbete med kulturmiljön och knyter an till Hässleholms kulturmiljöstrategi, där kulturarvet lyfts fram som en viktig del av ett hållbart, attraktivt och tryggt samhälle.
Hur påverkas du?
Om din fastighet pekas ut som särskilt värdefull eller ligger i ett område som pekats ut som särskilt värdefull kulturmiljö kan det påverka vilka ändringar som är möjliga.
Planerar du att bygga om, bygga till eller göra andra förändringar är det bra att tidigt kontakta bygglovsavdelningen. De kan ge råd om vilka hänsyn som behöver tas och vad som krävs för att din ansökan ska kunna prövas.
Teglets och järnvägens stad
Har du undrat över varför det finns så många tegelhus i Hässleholm? Eller varifrån Hässleholm fått sitt namn?
Du hittar svaren i kulturmiljöplanen.
Kulturmiljöplanens syfte och mål
Kulturmiljöplanen ska:
- Vara ett stöd vid planering och bygglovshantering genom att kulturvärden i staden uppmärksammas.
- Vara ett verktyg för hur kulturmiljön kan användas, utvecklas och vårdas för att ge oss en attraktiv stadskärna.
- Ge förutsättningar att binda ihop dåtid, nutid och framtid.
- Ge allmänhet och fastighetsägare förståelse för de värden som finns i olika typer av kulturmiljöer och hur dessa skapats och förändrats över tid.
- Hjälpa oss att värna de kvaliteter som varje generation har adderat till den bebyggda miljön.
Så tar du del av kulturmiljöplanen
Kulturmiljöplanen består av ett skriftligt dokument och en klickbar webbkarta. Klicka på ett objekt i kartan så får du upp fördjupad information om byggnader och miljöer som bedöms vara viktiga att bevara.
Kulturmiljöplan för Hässleholms stad pdf, 40.9 MB.
Kulturmiljöplanens digitala karta Länk till annan webbplats.
Så här använder du kartan:
Klicka på någon av de gröna, blå eller röda ytorna i kartan. Då får du upp en bild samt information om den aktuella byggnaden. Streckade ytor i kartan visar områden som är omnämnda i kulturmiljöplanen.
- Fastigheter och områden som är markerade med grönt betyder ”Värdefull bebyggelse”.
- Fastigheter och områden markerade med blått betyder ”Mycket värdefull bebyggelse”.
- Fastigheter markerade med rött betyder ”Byggnadsminne”.
Visste du det här om Hässleholm?
Hässleholm har mängder av byggnader är av tegel. Väldigt många av dessa är från 1950-talet då Hässleholm var Sveriges snabbast växande stad och i pressen kallades för idealstad.
Hässleholms station, från 1921, har fasader av mörkt Helsingborgstegel och detaljer i kalksten från Ignaberga stenbrott.
År 1876 startades SJ:s växtdepå i Hässleholm. Den försörjde södra Sveriges järnvägsstationer och banvaktsstugor med växter. I området, som i folkmun kallas för ”Paradiset”, fanns både planteringar och bostäder för järnvägsarbetare.
Djupadal är en stadsdel planerad utifrån så kallade trädgårdsstadsprinciper av brittisk modell.
På 1950-talet var Hässleholm tidvis Sveriges snabbast växande stad. På Kristinehem, Stattena, Bokeberg, Bokalyckan och Östervärn byggdes nya gator och bostäder.
På 1960-talet planlades stora markområden för industrier på Läreda industriområde.
Valdus Wikén var Hässleholm förste stadsarkitekt. Han har som ingen annan påverkat Hässleholm.
Röinge by var bygdens centralort långt innan staden Hässleholm grundades. Här passerade vägen som förband norra Skånes östra och västra delar. Här fanns tingsplatsen, galgbacken, skjutshåll och värdshus.
Västra centrum omfattar Norden, Bokeberg och Sonetorp. Här, runt stadens livsnerv järnvägen, grundlades industristaden Hässleholm.
Hässleholms ”bibelbälte” utgörs av kvarteren Repslagaren och Spinnaren där flera frikyrkor sedan länge har sin plats.
Tivolibacken, ekbacken som tidigare var plats för såväl dansbana, kreatursmarknad som cirkusplats, fungerar idag som park för de omkringboende.

Ringgården på Kristinehem, med hög arkitektonisk kvalitet, uppfördes på 50-talet. Foto: Ingela Karlsson-Blomén

Röinge skola är kulturhistoriskt värdefull. Foto: Ingela Karlsson-Blomén
%20Djupadal%20villa.jpg)
Djupadal byggdes ut under 1920- och 1930-talen och planerades som en trädgårdsstad. Foto: Nina Jakobsson
%20Hagaomr%C3%A5det.jpg)
Göingegatans långhus på Hagaområdet. Foto: Nina Jakobsson
Husen på Djupadal är stora och individuellt utformade och speglar byggnadstraditionerna som rådde i början av seklet. Foto: Ingela Karlsson-Blomén
Lamellhus vid Tredje Avenyn, ritat 1946 av Valdus Wikén. Foto: Ingela Karlsson-Blomén
Hjälpte informationen på denna sidan dig?